Resebrev 2

Åhus 2007-07-06

Se resebrevet som utskriftsvänlig pdf

I väntan på att dimman ska lätta över
Hanöbukten.

Så är vi då äntligen på väg!

Den senaste tidens förberedelser har väl gått ungefär som vi tänkt oss. Båten blev någorlunda färdig till avresedagen. Och lägenheten blev tömd och städad i tid tack vare våra effektiva ungdomar.  

Men avseglingen blev inte som vi tänkt oss! Några vänner och bekanta hade ju frågat hur dags vi skulle avsegla, och de sa att de ville komma och vinka av oss. Vi tänkte oss några stycken som skulle säga farväl, och sen skulle vi kasta loss. 

Det blev annorlunda. Efter lunch hos Gunilla och Lars gick vi ner till kajen. Där började man rigga upp högtalare och elpiano. Vi förstod att någonting var på gång utan vår vetskap. Fler och fler samlades. Vi gissar att det var ett 40-tal personer på plats när båtklubbens ordförande Ebbe tog mikrofonen och höll ett tal. Han önskade oss lycka till. Sedan blev det sång. Cia och Ola, våra kantorer i Kvarsebo, sjöng och spelade. Det var solosång och allsång. Välkända sånger om båtar och hav. Och farväl, förstås. Och vi ses igen!  

Prästen Göran önskade oss lycka till, och så sjöng alla ”Må din väg gå dig till mötes”. Därefter var det avskedskramar och losskastning. Reynold följde med ombord. Han ville filma avfärden från båten. Han släpptes av vid båtklubbens brygga. Där väntade ytterligare en överraskning. Våra egna ungdomar Sofia, Fredrik, Lisa och Marcus, som ju alla är musiker, spelade flöjt, flygelhorn, fiol och dragspel. Vi uppfattade ”Att angöra en brygga” och ”En sjöman älskar havets våg”  

Efter omstarten från båtklubben var vi ensamma. Några vänner stod på bryggor utefter vägen. När vi vinkat åt dem blev det alldeles tyst i båten. Solen sken. Vinden kom akterifrån. Vi gled framåt utan att säga ett ord till varandra. Vi var helt överväldigade. Det var svårt att fatta vad som hänt. Vi satt båda försjunkna i våra egna tankar medan båten förde oss mot Lönö fyr. Slutligen bröts tystnaden; ”Ska vi inte ha litet kaffe!” Vi kände doften av Marianne J:s bullar, som hon överlämnade vid avskedet. De smakade utmärkt.  

Den första dagsetappen slutade vid bryggan hos Ann-Sofi och Niklas. Där kunde vi koppla av från all uppståndelsen. De lovade oss för länge sedan att få ligga där och sova ut och sedan ordna upp i båten. Vi blev kvar över två nätter. Mellandagen använde vi till uppröjning. På avresedagens förmiddag fanns det inte tid till att stoppa ner prylarna på sin plats. På en båt finns det ju många fack under soffor och bakom ryggstöd där man kan förvara grejor. Nu var dessa fack tomma medan själva sofforna var belamrade av kassar med kläder, skor, specerier och annat. Och i taket hängde kläder på galgar, medan garderoben stod tom. Det tog nästan en hel dag att ordna upp allt detta.  

Att sakerna ligger stuvade i fack betyder inte att de ligger på den bästa tänkbara platsen. Vi har ju inte ”bott in oss” ännu. Så en mycket vanlig början på ett samtal oss emellan är: ”Minns du var vi lade…..” Och det minns vi ofta INTE!  

Från Arkösund till Västervik var Meta och Lasse gäster ombord. Vi hade kul tillsammans, som vi alltid har. Det var också skönt för oss att inte koppla bort alla vänner på en gång. Vi blev imponerade över Metas morgonbad. Ska man verkligen bada när det är så kallt i vattnet! I Västervik sa vi farväl till Iréne och Torsten, som seglat dit i sin nya båt.

Efter Västervik var vi ensamma för första gången under resan. Vi gjorde ett uppehåll vid Stora Rör på Öland för att besöka Mariannes kusin Gunvor.  

Vi har nu varit på väg i närmare två veckor. Den senaste veckan seglade vi längs smålandskusten. Inne i Småland fick man ju skyfall, som förstörde dammar och vägar. Vi var ju i närheten och fick vår del av detta. I går, den 5:e juli seglade vi från Ronneby till Åhus. Vi gick i regn hela tiden. Ibland var det rena skyfallet. Vi upptäckte nya ställen där vatten kan ta sig in i båten uppifrån. Gårkvällen och förmiddagen i dag har ägnats åt att kontrollera att allt är torrt och att torka det fuktiga.  

Vi anser att detta är en del av den svenska sommaren fortsätter söderut mot den värme, som vi längtar efter. 

Glad Sommar önskar vi alla vänner! 

Marianne och Roland 

Marianne styr i regn på Hanöbukten.